Please please please

Jag skulle vilja slänga in en liten vädjan här. Det finns en människa i min närhet som jag mer än gärna vill ska börja blogga. Jag kan avslöja att det är en han. Hans blogg utan tvekan skulle bli provocerande, aktuell, en gnutta politisk, musikälskande, pretto men framför allt välskriven. Så vad väntar du på?

Och där springer Väl mellan tälten

Att Wikipedia kanske borde tas med en smula salt emellanåt känner väl de flesta till. Detta blir mer uppenbart om man läser om Torestorps grannby Älekulla på den beryktade sajten. Jag citerar (med källhänvisning magistern):

"I folkmun förekommer även namnet "Välekulla"."

Addera en skvätt intern humor och den raden blir ganska amusant...

Pizza med skummad mjölk tack.

Det blåser, det regnar och jag sitter nedsjunken i min soffa och dricker kaffe. Jag har ingen lust med någonting. Jag är således försjunken i SVT:s öppna arkiv och går metodiskt genom alla dokumentärer. Det är hyfsat uppenbart, om jag ska slänga en granskande blick, att detta inte är en särskilt upplyftande sysselsättning men ibland får man lov att bara vara förbaskat trött på allt.

För att liva upp stämningen en smula vill jag citera min enastående mor:

"Sen tog jag en Capricciosa...eller nej förresten, jag tog bara en vanlig kaffe."

Mamma berättar för en förvirrad dotter om sitt besök på en spansk restaurang. Dottern kan i sin tur inte för sitt liv förstå varför man käkar italiensk pizza på en spansk restaurang. En tunga snubblar så lätt när det handlar om italienska kulinariska termer.
En kaffe, en pizza, same same säger mamma.

I wish everyday would be like mondays...

Bilen startar inte och min lins skaver. Jag känner att detta kommer bli en bra vecka.

Paul Paljett och hans vänner

Igår sålde vi fullt på hotellet, inte illa för en tisdag i februari. Jag sålde de sista rummen eftersom jag jobbade kväll. Känns alltid så jädrans skönt när det där sista rummet går och man kan high five:a sig själv.

I lördags var jag och M på Second Hand-runda. Om Simme har en fallenhet för getter är min definitivt för fula lp-skivomslag. I orange färgskala måste det vara, för att matcha vårt väldigt retromoderna vardagsrum. Notera att James Last har den största kameltån någonsin.

Ps. Varför i självaste fan lyckas alltid mina bilder hamna åt fel håll trots att de är på rätt håll från början?! Hata datorer.nu Ds.

Hello Mary how's your day?

Och så fick även denna dag en ljusglimt...

Den döda månaden.

Igår kväll fick jag ett inre bryt när jag insåg att min nuvarande vardag tar kål på mig. Efter alla äventyr och utmaningar trodde jag verkligen att lite stilla lugn och hemkänsla var precis vad som behövdes...men ack vad fel jag hade. Det upptäckte jag som sagt igår när jag insåg att jag inte har ett enda minne från oktober 2007. Jag letar och letar i minneshålan men allt är bara svart och bedrövligt. Jag kan bara inte låta det fortsätta så här, jag behöver inspiration och upplevelse, NUU!!

Bridezilla

Imorgon ska jag agera hårmodell åt en frisörstudent. Temat är klassisk brudfrisyr och jag ska ha en spännande svinrygg med slöja och krona. Big risk att mina öron liknar tefat med andra ord. Har som princip att aldrig visa mina öron eftersom jag tycker jag ser ut som en kvinnlig Mad . Men imorgon ska det i vart fall ske, man måste offra sig för bildandet av de unga människorna i vårt land.

Jag föreslog för sambo Suvi att vi kanske skulle ta och passa på att knyta våra band när jag ändå hade frisyren till hands. Det blev inget "I do" på det förslaget och tur var väl kanske det...

Majonäs eller Danmark?

Hastar runt i Sverige som en annan globetrotter på mina lediga dagar. I onsdags gjorde jag och Vitamin (som var hemma en sväng) en tripp ner till Halmstad för en skvätt kår-utgång och alllmänt umgänge. Det kan eventuellt blivit ett par drinkar där under kvällen. Att så var fallet blev extra påtagligt på torsdagsmorgonen då jag släpade mig upp ur, eller snarare rullade av, luftmadrassen hemma hos Jerpes.

Ett par timmar och värktabletter senare satt jag på tåget mot Göteborg för en helkväll med lilla mor. Efter lite relax på hotellrummet åt vi middag och tog en taxi till konserthuset där vi såg Jonas Gardell uppträda. Jag har aldrig sett honom live förut men läst nästan alla hans böcker och jag vill bara säga dig att det finns ingen ursäkt att inte gå och se den här mannen genast!!

Med en sån scennärvaro och träffsäkerhet kan det inte misslyckas. Under två timmar hade han min fullständiga koncentration, jag ville inte missa ett ord av det han sa. Fullkomligt hysterisk och underfundig humor á la magont eller tänkvärda ord som får dig att rysa inombords, allt ryms i den här showen. Jonas sa i en av de sista monologerna att han är stolt över Sverige, och att han vill att Sverige ska vara stolt över honom. Tvivla inte på att vi är det.