Du är vaken, med Elin.

Jag drabbades av en mild version av Insomnia igår igen. Läste exakt 128 sidor av Håkan Nessers "Det grovmaskiga nätet" och låg sedan och lyssnade på Seves tandagnissel i närmare 90 minuter. Jag verkligen hatar att inte kunna somna. Framför allt hatar jag allt evigt grunnande det medför.

Varför gjorde jag så? Varför lät jag bli att göra det? Vad ska jag göra med mitt liv? Kunde jag gjort något bättre med mitt liv som jag levt hittills? Varför har jag inte ringt honom/henne på länge? Är jag korkad? Varför sa jag så? Varför Varför Varför!?

Nej, fan, ikväll ska jag slå huvudet i betongväggen så jag tuppar av och drömmer om får och fluffiga moln.