Nej nej jag sov inte...

Så var en ny vecka nästan halvvägs in i sig själv. Vaknade återigen upp av att hemtelefonen ringde strax efter 11. När hemtelefonen ringer strax efter elva kan det inte vara någon annan än min chef och ve vid min fasa om hon skulle förstå att jag ligger och sover mitt på dagen. Nej, det går inte för sig så när klockan ringer strax efter 11 flyger jag ur sängen, hoppar jämfota ett par gånger samtidigt som jag högt och tydligt säger (utan att ha lyft luren):

-Hej det är Elin, Hej det är Elin, Hej det är Elin

...för att få rösten i normalt samtalstonsläge och inte i hesa sömngångarläget a la whiskey. Det har hittills aldrig funkat tror jag. Jag raspar så klart de första två minuterna av samtalet. Men mera jobb fick jag, hela nio timmar i morgon.