Monday, October 16, 2006

Tony Grainger

Häromdagen (Jag är om möjligt mer än förtvivlat dålig på att uppdatera med någon ordning så därför berättar jag veckogamla händelser emellanåt, äkta ursäkt) men i alla fall:

Som receptionist får du tampas med alla möjliga företeelser på en och samma gång. Jag har tidigare berättat om fulla avdäckade backpackers, blombukettsplockande fransmän, kids som inte hittar sina föräldrar osv osv.

Häromdagen (jag börjar igen) kände sig några av våra kära backpackers alldeles hemskt uttråkade och hängde runt receptionen och snackade skit vilket resulterade i visst förlagt effektivt arbete för unga fröken Andersson. Dessutom mumlar de på irländska så all min energi går åt att försöka tolka allt de säger. Jag bestämde mig alltså för att skicka iväg dem till St Kildas finaste rockpub, Espy. Killarna fick eld i baken när jag målande beskrivit procenthalten unga vackra damer på puben och min arbetsro för kvällen var kirrad.

Morgonen efter jobbade jag igen (naturligtvis). Framåt lunchtid kommer en påtagligt bakfull ung man ner för trappan med en eminent men inte märkvärt maskulin handväska under armen. 'Nice bag, mate' är allt jag hinner få ur mig innan karln hasplar ur sig hela historien på rungande irländska.

Den käre irländaren hade på morgonen vaknat av att någon hostat rossligt. Han tittade sig runt i sitt tomma rum och spekulerade en stund om gengångare innan han hittade en ringande telefon på golvet. Redan nu kan man stanna upp och undra vem som har en hostande gubbe som ringsignal och jag slår vad om att killen fick lite kramp i magen redan då. Han svarade tveksamt och det visar sig vara en ung dam som tackar guuuuud för att han svarade och undrade om hennes väska var kvar i hans rum. Han plirade runt och såg den. Lilla damen meddelade snabbt att hon skulle komma dit inom några minuter och hämta den. Mr Irländare får därmed masa sig ur sängen och klä på sig. Bland hans kläder hittar han följande: En väska innehållande allt en ung tjej kan tänkas ha inkl. plånbok. En telefon uppenbarligen, en jacka och ett par skor. Knappt hinner han tänka hur unga damen tagit sig hem utan några tillhörigheter förrän telefonen börjar ringa, ursäkta, hosta igen. Den här gången har den unga damen fått en något djupare röst och min käre vän irländaren skiter nästan på sig när den djupa rösten presenterar sig som den unga damens far.

'Where the hell are you?' Dundrar farsan och Mr Irish hasplar ur sig adressen.
'What's your name' Vid det här laget har irländaren återfått fattningen och insett att om det är något han inte borde göra är det att utge sitt namn till eventuell biff till farsa av tjejen han just....backat över, hrrm.
'....Tony.......Grainger....' svarar han inte helt övertygande men farsan köper det.

Det är här jag kommer in i bilden, irländaren, Tony Grainger rusar ner till mig och innan jag hinner säga 'mate' har jag handväskan bakom receptionen och en post-it-lapp med namnet Tony Grainger på.
'If someone asks for Tony Grainger, say he's not in, alright!!?'
'Who the hell is Tony Grainger?!'
Uppenbarligen fanns det ingen tid för förklaringar, Grainger hade fullt upp att vandra runt i receptionen och mumla om avsågade hagelgevär och muskliga fäder. Helt plötsligt är alla gäster på vårt backpackers involverade i Tonys nattliga äventyr och en höjer rösten och säger: 'Let's check her id!'
Som duvor på en brölev kastar de sig över väskan och letar fram plånboken. När faktum återstår att flickan har en månad kvar till vuxen ålder sjunker Tony ner till marken och blir en liten pöl. 'And she asked me to sing her a lovesong...I should have played her a disney-movie.'

Sekunden efter klampar en 2x2 meter äkta karl genom dörren med en sleten ung tjej i släptåg. 'We're here for that handbag, Tony, is he around??' Jag försökr förklara så gott jag kan att Tony tyvärr var tvungen att gå ut på ett ärende men det är svårt när en väldigt anonym man sitter på andra sidan av rummet och hummar högt till sitt taffliga försök att avslappat spela gitarr. Jag får efter att de försäkrat sig om att Grainger inte stulit något ur hennes 5-kilosväska dem ut genom dörren och Tony med gitarren kan svimma av lättnad.

I fortsättningen kommer nog Tony Grainger agera nattklubbsvakt och lusläsa leg innan han släpar med sig unga damer hem genom Melbournes nätter....

2 Comments:

Blogger Malou said...

Hahaha! Stackars Tony! :P

8:37 am  
Anonymous Anonymous said...

Skriv en bok om Tonys liv och du har 4real en storsäljare!! Vem är han? hur tänker han? vart är han på väg? .. fatta vad storslaget!

10:43 pm  

Post a Comment

<< Home