Jag, en lyssnare

Ibland kan det vara tungt att vara en bra lyssnare. Människor runt omkring mig har alltid delat med sig av sina mörkaste erfarenheter och upplevelser. Nära vänner naturligtvis men även flyktiga bekantskaper, människor jag bara känt ett litet tag. Förut lät jag mig själv tyngas ner av andras problem, var arg på mig själv för att jag inte kunde lösa deras problem, bara lyssna och finnas där. Någon kallade mig en gång en levande soptunna, som lät folk dumpa saker på mig utt kräva något i retur. Idag vet jag att det inte är sant. Varje gång någon väljer att dela med sig av sina tankar till mig ger de mig något mer än någon kan kräva; förtroende, respekt och framför allt möjligheten att utveckla mig själv och mina tankar. Jag låter mig inte tyngas mera, jag känner bara en stolthet och hoppas jag iaf kan förändra något för någon.